Senaste veckorna har varit fullspäckade, gått i rasande fart, många åtaganden i föreningar, högt tempo på mitt mugglarjobb, slutuppgifter och tentamen på min universitetsutbildning, jobb på tarotguiderna, full fart med stämrepetitioner och extra träningar med min kör inför advent och jul, roliga event med kollegor och firande med familj, födelsedagar och fars dag, avslut av första modulen på röstyoga-lärarutbildning samt att jag för en tid sedan startade upp denna blogg…
”Det kanske inte var en jättebra timing att starta upp en blogg precis nu” väser en del av mig hånfullt och får mig att känna mig lite misslyckad… att jag inte presterat inlägg som jag planerat…
Den andra delen av mig viskar då mjukt nästan ohörbart ”Det var väl jättebra att du började med bloggen, du som längtat så efter det, i så många år”
När någon viskar är det ibland svårt att höra, att låtsas att en inte hör, men jag suger i mig den mjuka viskningen från mitt högre jag och känslan av att jag ändå gjorde slag i saken, att jag prioriterade mig själv och började lägga kraft i den riktning som jag varit på väg mot i många år. Att lyssna på mitt hjärtas mjuka röst och med kraft gå min väg. Det är ett fantastiskt sätt att hämta hem sig själv, att landa i hjärtat och i vår botten. Då blir vägen fram självklar och ljus. Om än kanske med lite färre antal inlägg på bloggen just nu än min inre duktiga flicka önskade, men ändå. Allt är som det ska.
Med Kärlek/ Olea Solhök
2 kommentarer
Så fint du skriver och beskriver! Så klart att Du ska lyssna på din inre röst. Rom byggdes inte på en dag du vet…. Fortsätt och skriv, jag läser gärna din blogg! Kram!
Tack kära du❣️
Det uppskattar jag.
Kram